Syfte:
Projektet syftar till att genom intervjuer och observationer undersöka
befintlig användning av transponderstyrda kraftfoderautomater i
Sverige, och därefter formulera de problemställningar som vidare
forskning inom området bör inriktas på. Eftersom systemet är ovanligt
i Sverige, och de producenter som använder tekniken har ombyggda
automater utformade för andra djurslag, så saknas underlag för
byggplanering och produktionsrådgivning. Om inte det dagliga arbetet
kan rationaliseras, så kan inte fårnäringen växa tillräckligt för att
möta marknadens behov av svenskt lammkött.
Material och
metoder: Producenter som använder sig av
transponderutfodring till tackorna (4-5 st) kommer att besökas vid
minst ett tillfälle vardera, företrädesvis under en period med hög
belastning. De kommer att intervjuas om val av utfodringssystem samt
deras erfarenheter (fördelar, nackdelar, funktion, gruppstorlek,
arbetsmiljö, arbetstid, stress etc.) av dessa. Genom direkta
observationer kommer registreringar av tackornas beteende i och kring
automaten att göras (fokaldjur märks och följs under lämpligt
tidsintervall, vilket beror på automatens inställning). Ättid kommer
att mätas, liksom köbildning och antal konkurrenssituationer kring
foderstationen. Foderautomaten och dess funktion kommer att studeras
och beskrivas i detalj och mängden foderspill kommer att mätas. Med
tillstånd från djurägarna kommer också information från foderdatorn
att utnyttjas och analyseras. Förbättring av arbetsmiljön kommer att
bedömas genom beräkning av mängden tunga lyft med kraftfoder i hinkar
som ersatts med transponderutfodring. Ljudet från djur och
foderautomat kommer att mätas med en bullermätare och jämföras med
ljudet vid manuell utfodring.
Råd för hur man skyddar sig mot smittspridande fåglar
i och runt omkring stallar för nötkreatur
Fåglar kan
vara ett problem ur smittspridningssynpunkt och lantbrukarna tycks
uppleva fåglar som ett problem. Fåglar kan bland annat ha betydelse i
spridning av salmonella och ett salmonellautbrott kan få stora
ekonomiska konsekvenser. Det finns inga råd eller rekommendationer
tillgängliga för lantbrukarna i Sverige som ger svar på frågor rörande
hur man begränsar antalet fåglar i stallar eller runt
utfodringsplatser. Detta kan tex vara extra viktigt vid en sanering i
samband med ett salmonellautbrott. Inom projektet görs en
probleminventering, tex. genom en enkätundersökning av problem med
fåglar inom mjölkproduktionen, för att få svar på hur stort problemet
är. Det görs också en sammanställning av vilka hjälpmedel för
fågelskydd som finns tillgängliga idag, samt av de råd och
rekommendationer som finns från andra länder. Ersättning:
Medel för resor inom projektet finns. Tidpunkt: snarast
Kan mjuka
golv i grisningsboxar minska skador på klövar och ben hos smågrisar?
Golv i grisningsboxar kan leda
till skador på klövar och ben hos smågrisar. Detta påverkar smågrisens
hälsa och välfärd men har även en etisk dimension. Att använda väldigt
stora mängder halm under hela uppfödningsperioden kan vara ett sätt
att lösa problemet. Stora mängder halm innebär dock en del andra
praktiska problem. Att använda ett mjukare golv tillsammans med
”lagom” mängder strömedel är kanske också en lösning? Det är detta som
ska undersökas. Under projektet kommer studenten att registrera skador på
smågrisars klövar och ben. Jämförelse mellan smågrisar som går i
grisningsboxar med gummigolv (2 st boxar) och smågrisar som går i
grisningsboxar med betonggolv (6 st boxar) kommer att göras. Ett
protokoll som utarbetats av Svenska Djurhälsovården kommer att
användas. Flera upprepningar kommer att göras. Dessutom ska studenten
göra en litteraturgenomgång om ämnet. Tidpunkt:
Våren/sommaren/ hösten 2010 Betalning: Omkring 20.000 kr i
form av ersättningar samt gratis boende på försöksgården
Examensarbetet ingår i ett forskningsprojekt som studerar
möjligheterna att använda hampa i byggnadsmaterial.
Olika delar av hampastjälken kan användas – fiber och/eller vedämne.
I dagsläget studerar vi möjligheten att blanda oseparerad hampa och
betongbruk till en produkt som kan användas till byggblock. Studier
bedrivs på materialet med olika blandningar av bindemedel och
tillsatsmedel. Mekaniska egenskaper, vattenuppsugning,
frostbeständighet, värmeledningsförmåga etc. skall utvärderas.
Examensarbetet kommer att utgöras av en delundersökning i projektet.
”Passivhus” är ett hus som är så välisolerat och energisnålt att man
klarar uppvärmningen med kroppsvärmen och spillvärme från elektriska
apparater. Det är bara under årets kallaste månader som huset kräver
ett litet värmetillskott. Under sommarhalvåret värms tappvarmvattnet
av solfångare.
Även inom jordbruket är det angeläget att minska kostnaderna för
uppvärmning av växthus, stallar och andra ekonomibyggnader. Vilka
möjligheter finns att åstadkomma detta? Syfte: Undersöka hur passivhus inom jordbrukets
ekonomibyggnader skulle kunna utvecklas.
Energieffektivisering - Restprodukter
blir agropellets för närvärmesystem
Projektets mål är att verifiera kommersiellt gångbar produktion av
miljö- och energibalans-mässigt hållbar agropellets med potential
att användas på global marknad och ge högre energiuttag från den i
nuläget alltmer begränsade odlingsbara arealen. Genom att kombinera
olika typer av råvaror kan erhållas en pellets som ger både
lantbruket och utsädesproducenter möjlighet att producera ett
bränsle både för egen närvärme och möjlighet att sälja på
internationell marknad.
Projektet ger också möjlighet för fiberhampa odlare att optimera sin
ekonomiska avkastning genom att kunna få avsättning för vedämnet.
Energiuttaget ur den nyutvecklade energiväxtföljden kan maximeras
och därigenom fås ett optimalt utnyttjande av åkermark för både
livsmedels- och energiproduktion.
Det är ur samhällets synpunkt resurseffektivt att jordbrukare och
jordbrukets maskiner engageras i entreprenadjobb för kommuner,
industrier och inom maskinsamverkan. Vilka effekter får ett ändrat
klimat för branschen och vad bör en lantbrukare som är intresserad
av entreprenad körningar (t ex snöröjning, gräv- och
schaktningsarbeten) tänka på när det gäller maskinval, bränslen,
oljor, utbildning för att minimera användning av drivmedel och
utsläppen av klimatgaser och luftföroreningar. Syfte: Beskriva möjlig utveckling av böndernas
entreprenadverksamhet utifrån ett ändrat klimat och ökad krav på
klimathänsyn.
Växthusodlingen har en ganska stark position i Sverige och om sätter
ca 5 miljarder per år på odlarnivå. Ambitionen är att dubbla
produktionen av frukt och grönsaker i Sverige och
växthusproduktionen är en del av detta.
Utsläpp av koldioxid från uppvärmning är en dominerande del av
växthusodlingens utsläpp, men även odlingssubstraten spelar stor
roll. Substratens betydelse ökar när allt fler producenter ställer
om till biobränsle värmda växthus. Syfte: Kartlägga aktuell kunskap och identifiera luckor när
det gäller utsläpp av klimatgaser från olika växthuskulturer.
Idag råder en stor osäkerhet hur mycket får släpper ut jämfört med
kor, hästar och getter räknat per kg lammkött eller betad areal.
Svenska/skandinaviska studier på utsläpp av klimatgaser från
produktion av lammkött eller får som betande djur saknas. Gärna ett
ex-jobb med tema kring fårproduktionens verkliga gasutsläpp för
vårlammsproduktion, och hur dessa ska beräknas då lammen både ger
ull, skinn, kött och dessutom betar beten som annars skulle
genererat utsläpp i sin tur om ingen åt gräset.
Det är också intressant att jämföra utsläppen mellan bete,
lieslåtter, röjsåg och slåttermaskin. Syfte: Visa fårproduktionens utsläpp av klimatgaser och
förbättringspotentialer. Får är betande djur som kan tillgodogöra
sig cellulosa och lignin i fodret. Ambitionen från lammnäringen är
att kraftigt öka produktionen, då ca 60 % av lammköttet importeras
och vi behöver fler betande djur i många delar av vårt land för att
klara målen om biologisk mångfald.
Hur kan djurproducenter minska
sårbarheten i ett varmare klimat?
Klimatet har ändrats och bl.a. temperaturen kommer att öka med minst
ytterligare 2 grader och nederbörden öka med ytterligare 10-20 % och
den kommer med en ökad intensitet.
Hur påverkar detta djuren och vad behöver en djurproducent göra i
den befintliga anläggningen och vad bör han/hon tänka på i en
investeringssituation? Syfte: Undersöka hur djurproducenter kan minska sårbarheten i
ett varmare klimat.
Hästskötsel och ridning är en omtyckt och ökande
fritidssysselsättning och ger en viktig rekreation. Antalet hästar
har vuxit kraftigt och uppgår nu till ca 300 000 djur. Omsättningen
på gårdsnivå uppgår till närmare 10 miljarder kr. Hästar är betande
djur som äter gräs och annat foder, samt släpper ut metan. Hästarnas
betande är en del av att hålla det svenska odlingslandskapet öppet
och rikt på biologisk mångfald. Hästhållningen producerar 2 500 000
ton gödsel – hur kan den användas på bästa sätt?
Ofta innebär intresse för hästnäringen en hel del resor till
ridskolan och transporter av hästar till tävlingar. Därför är det
intressant att undersöka hästnäringens samlade klimatpåverkan och
hur den kan minskas, möjlig positiv miljöpåverkan och även att
jämföra den med annan rekreation. Undersökningarna ska göras i
samarbete med hästnäringen.
Ytterligare två frågeområden är arbetshästen som dragare i ett
klimatsnålt samhälle och hästen som köttproducent. Vilka delar som
ska ingå i ett examensarbete avgörs i samråd med studenten. Syfte: Ta reda på stora och små utsläpp av klimatgaser i
hästnäringens olika aktiviteter.
I djurskyddsbestämmelserna står det bl.a. att hästinredning inte ska
kunna orsaka att hästar fastnar med huvud, hov eller käke. Ett
scenario är att hästar sparkar på inredningsdelar såsom boxgaller
och boxplank så att de fastnar med hoven. En hästspark kan också
orsaka skador på inredning och byggnadsdetaljer såsom
innerväggsbeklädnader och fönster som i sin tur orsakar skador på
hästarna. För att kunna skatta riskerna kring hästspark mot
inredning och byggnad är det viktigt att veta hållfastheten för en
stöt typ hästspark hos material och konstruktioner.
Examensarbetet innebär att med hjälp av provningar (t ex med
sparksimulator), beräkningar m.m. ange vilka krav (stötsäkerhet) som
bör ställas på hästinredningar och byggnadsdetaljer, samt vilka
material, konstruktioner och dimensioner som klarar kraven.
Studier kring grovfoderautomat till häst i enhästbox; hur olika
hästars (ät-)beteende/foderkonsumtion/äthastighet förändras med
olika grovfoder (typ och strålängd), men också se på foderspill,
boxhygien och säkerhetsfrågor typ sparksäkerhet.
Instrument och apparater som underlättar datainsamling finns att
tillgå såsom videokameror, aktivitetsmätare, sparksimulator,
tuggningsmätare m m. Test av enkel grovfoderhäck ingår.
Arbetet kan göras på olika nivåer.
Finansiellt stöd från näringslivet kan ordnas!
Bör helst genomföras HT 08.
”Arbetseffektiv nötköttsproduktion
eller rätt sak, i rätt tid, på rätt plats – arbeta smart och
säkert!”
Examensarbetet innebär framförallt tidsstudier av olika typer av
nötköttsproduktion i södra Sverige. I arbetet ingår även analyser av
arbetsmiljön på de utvalda företagen.
Det finns ett stort intresse att odla majs som foder till mjölkkor i
Sverige men vi vet mycket lite om vad som händer med inlagring av
socker och stärkelse under nordliga förhållanden, dvs. syd och
mellan Sverige. Examensarbetet innebär att följa utvecklingen av en
eller flera majsfält under augusti-september(oktober) och ta prover
för näringsanalyser. Därefter används Norfor Plan för att beräkna
optimal skördetidpunkt för majsen.
Studier av höst- resp. vårkalvande dikor på stall – effekt på
djurmiljö, byggnadsfunktion och ekonomi
Arbetet utförs bl.a. på Stenhammar utanför Flen och innebär ett
flertal resor dit, insamling av uppgifter (bl a stalljournal,
djurvikter), beteendestudier, djur och stallmiljöbedömningar.
Arbetet påbörjas snarast och beräknas pågå hela stallsäsongen.
För- och nackdelar med seminering enligt den svenska modell, som ofta
går under benämningen ”Malmskillnadsgatan” alternativt seminering i
semineringsbås enligt dansk modell? Kartläggning av inredning och
rutiner i olika svenska besättningar/suggpooler samt genomgång av
inredning på marknaden.
Beteendestudier i
nytt inhysningssystem för dräktiga suggor
Beteendestudier i samband med utfodring i ett nytt ”Combi-system” för
dräktiga suggor. I detta system finns ätbås till ena halvan av
sugg-gruppen och och tråg med korta ätbåsavskiljare till andra
halvan. Inhysningssystemet presenteras som en nyhet i Danmark och
troligen måste beteendestudierna utföras i en dansk besättning.
Djurskydd, arbetssäkerhet och hantering med ny teknologi och mobila
djurhanteringssystem i köttproduktionen
Inom köttproduktionen finns möjligheter att generera intäkter genom
att bidra till naturvård. Attraktiva betesmarker kan dock ligga
relativt långt från gårdscentrum och betesmarkerna kan också vara
uppsplittrade på flera olika enheter. Behovet av rationell och säker
hantering kvarstår dock för att åstadkomma en ändamålsenlig
produktion. Djurens hantering har också djurskyddsaspekter som måste
beaktas. Ett flertal aspekter ingår i problematiken: infångande av
kalvande kor med kalvningsproblem, infångande och märkning av
kalvar, infångande, lastning och transport av djuren, infångande av
djur för behandling av skador, klövar, avmaskning, separering etc.
Utvecklandet av mobila hanteringssystem har pågått ett tag men det
finns få om ens några utvärderingar av hur dessa fungerar i
praktiken avseende arbetar- och djurskydd. Generellt anses arbetet
bli säkrare med hanteringssystem men det är inte omöjligt att risker
för t ex klämskador kan uppstå och att djurens reaktioner i olika
hanteringssystem kan ge upphov till frågor om djurskydd. I projektet
skall det göras en intervjuundersökning av köttproducenter om hur de
hanterar sina betesdjur i olika situationer, om de använder olika
hjälpmedel som mobila hanteringssystem och om hur de upplever
arbetsmiljö, rationalitet och förekomst av olyckstillbud. En
pilotstudie med direkta observationer skall göras på tre olika
gårdar och då värdera förekomst av tillbud, djurens reaktioner och
acceptans av hanteringsanläggningen och drivningsbehov samt
förekomst av ev. skador av hanteringsanläggningen.
