Förslag till ex-jobb för SLU-studenter 2008/08
LBT erbjuder att antal uppslag till examensjobb, nu med intressanta förslag från "Klimatskolan". [uppdaterat 2008-10-08].

Alnarps Grisdag
Torsdagen den 16 oktober, 2008, kl. 09.00 ­ 15.15 anordnade LBT/SLU ”Alnarps Grisdag” i samarbete med Partnerskap Alnarp och Skåne-Blekinge Grisproducenter. Det överordnade temat för dagen var ”Hur kan man minska kostnaderna i grisproduktionen?”.

Nödventilation i djurstall är nödvändigt att få igång snabbt, hela året
Med jämna mellanrum förekommer tillbud med avbrott i ventilationen i djurstallar. I vissa fall kan detta leda till med dödlig utgång för djuren.

Storleken betyder inte allt – när det gäller arbetsbehov för mjölkkor!
Äntligen finns det nya och aktuella siffror på hur lång tid det tar att sköta mjölkkor och rekrytering. I nya studier visas att arbetstiden kan bli så låg som 2,1 minuter per ko och dag men att den även i stora besättningar kan vara flera gånger högre beroende på mjölkningssystem och mekaniseringsgrad.

Oljedusch och vattendimma ger mindre damm i luften i svinstallar
Grisar och djurskötare besväras av höga dammhalter i djurstallar och detta kan påverka hälsan hos båda negativt.

Friskare smågrisar med lugn och ro och röda bönor
Husdjursagronom Annica Thomsson vid LBT/SLU i Alnarp har i sin doktorsavhandling jämfört olika rutiner vid avvänjning, och visar i sina studier att grisarna växer sämre om de dessutom blandas med nya grisar i den redan stressiga avvänjningssituationen.

seminarium - "Weaning of piglets"
Seminariet avhålls den 10:e april 2008 med start klockan 13.15 på Alnarp.

Vid LBT i Alnarp mäter vi de verkliga utsläppen av växthusgaser från kornas ladugård!
Klimatfrågorna och kornas utsläpp av metan är högaktuellt och har skapat uppmärksamhet i media den senaste tiden. Utsläpp av metan från korna kan beräknas efter hur korna utfodras då metan bildas vid våmjäsningen. En mindre del metan bildas från gödseln i ladugården. Metan har drygt 20 ggr högre ”växthuseffekt” än koldioxid, men metan är reaktivt och omsätts och minskar efterhand. En liten mängd lustgas avges också från stallgödseln i ladugården. Det råder en hel del osäkerhet kring de verkliga utsläppen av dessa gaser jämfört med de teoretiskt beräknade och hur de varierar med foder och hur ladugården ser ut. Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) vid SLU i Alnarp mäter därför de verkliga utsläppen från olika typer av ladugårdar.

Alnarps grisdag och Alnarps mjölkdag kommer avlöpa under hösten 2008
Datum meddelas senare.

Ny generation av elektronisk utfodring av dräktiga suggor utvärderad – bättre än tidigare men krav på bra skötsel
Att individuellt utfodra dräktiga suggor är krävande ur flera aspekter. Vanligen används s.k. utfodringsbås men dessa innebär kostnader pga plats och inredning. Med elektroniska foderstationer (ESF – Electric Sow Feeding) blir investeringen låg och användningen flexibel. I Danmark och Storbritannien är numera detta utfodringssystem vanligt. Tidigare generationer av elektroniska foderstationer fungerade inte väl och de hade dålig hållbarhet.

Alnarps Mellangård och ryssen….
Under flera år, tills salmonellan angrep och besättningen slogs ut, pågick en rad olika försök, inom ett EU-projekt, på Alnarps Mellangård. Arbetet belyste golvens betydelse för kornas klövhälsa, rörelser och beteende. En av doktoranderna, som gjorde sina studier där, var Evgenij Telezhenko, bördig från Novosibirsk i Ryssland. Under ledning av docent Christer Bergsten, professor Christer Nilsson och docent Lena Lidfors genomförde Evgenij (eller ”Zjenja” som vi kom att kalla honom) stora delar av sitt avhandlingsarbete på Mellangård tillsammans med JBT-forskarna Michael Ventorp och Madeleine Magnusson.

Välskötta kor i utedrift fryser inte! Men många andra aspekter att tänka på
Professor Bret Olson från Montana State University, USA, har haft en jobbig vecka med fem föredrag på 4 intensiva dagar. Det har varit möten för lantbrukare i Jönköping och Hörby och forskarseminarier i Skara och Alnarp.
Den sista anhalten var SLU Alnarp och JBT som har en lång tradition om forskning om djurmiljö och stallklimat.

Climate shelter for beef cattle - Seminar at 13 september 2007
Samlingssalen Animalienborg, SLU, Alnarp

Stora förväntningar på ekologisk svinproduktion, men hur skall den bedrivas?
Konsumenternas efterfrågan på ekologiskt svinkött ökar men det finns många frågor om hur produktionen kan bedrivas så att lantbrukaren får en rimlig lönsamhet och djurskötarna får en bra arbetsmiljö och att det blir en godtagbar arbetsåtgång.
I två nya rapporter från JBT står arbetsförbrukning och arbetsmiljön samt de ekonomiska förutsättningarna och lönsamheten för ekologisk svinproduktion i fokus.

Ny skrift från JBT om Infektiösa sjukdomar och dödlighet hos smågrisar
I den nya skriften från JBT: ”Infektiösa sjukdomar och dödlighet hos smågrisar från födelse till avvänjning”, utreds viktiga infektiösa sjukdomar hos smågrisar, exempelvis sjukdomarnas orsaksförhållanden, symptom och hur de motverkas. Många av sjukdomarna illustreras med färgbilder. Exempel på sjukdomar som tas upp är flera olika mag-tarmsjukdomar, generaliserade infektioner, ledinfektioner, luftvägssjukdomar m.m.

Behövs ett striktare smittskydd för mjölkkor?
I den nyligen utgivna rapporten Smittskydd i stora mjölkkobesättningar ­ rapport från två arbetskonferenser (Sveriges lantbruksuniversitet, Landskap Trädgård Jordbruk, Rapport 2007:1) har fakta och synpunkter sammanställts från två konferenser som genomfördes 2005 med deltagande av ett fyrtiotal rådgivare, forskare, myndighetspersoner och andra experter. Rapporten behandlar lagstiftning och regelverk, gårdens interna och externa smittskydd, smittrisker och smittskyddsåtgärder för kalvar, rekryteringskvigor, kor i olika produktionsfaser, samt sjuka kor och slaktkor. Rapporten avslutas med tio praktiska råd för ett bättre smittskydd.

JBT med i UNESCO:s arbete med att bevara världsarv
Professor Christer Nilsson vid JBT, har utsetts att medverka i ett internationellt forskningsarbete kring lokal byggnadstradition på landsbygden (”Rural vernicular heritage”). Gruppens arbete kommer att koordineras från Institutionen för lantbruksteknik vid universitetet i Milano, Italien och genomförs inom ramen för nätverket ”Forum UNESCO – University and Heritage".

Information Workshop Agricultural Engineering and Technologies
JBT deltog, genom professor Christer Nilsson, i ett möte med "Agricultural Engineering and Technology working group" i Bryssel den 7/6-07. Gruppens syfte är i första hand att stärka lantbruksteknikforskningen inom EU. Det sker genom nära samarbete med berörda personer inom EU-administrationen (lobbying). På så sätt hoppas vi kunna öka möjligheterna för EU-bidrag till forsknings- och utvecklingsprojekt.
David Tinker önskar att medverkande institutioner och företag lägger ut länkade pressmeddelande på sina respektive hemsidor.

Djurvälfärd och miljövänlighet – hur går dessa att förena i ekologisk svinproduktion?
I den andra rapporten om ekologisk svinproduktion redovisas produktion, boxarnas funktion, grisarnas beteenden och miljöpåverkan för fyra olika inhysningsalternativ för ekologisk svinproduktion. Dessa innebar olika typ av ströbädd och med eller utan tillgång till rasthage utanför en betongplatta (dvs. enligt KRAV eller EU-ekologisk).

Borgeby Fältdagar, 27-28 Juni, 2007
Med deltagande från JBT.

NJF 23. Kongress, Köpenhamn, 26-29 Juni, 2007
Med deltagande från JBT.

Utmaning att bygga för ekologisk svinproduktion
Att rätt bygga för ekologisk svinproduktion är inte lätt. En rad olika krav skall klaras för att produktionen skall kallas ekologisk. Här finns krav på plats inne och ute och tillgång till beteshage under sommaren. Även andra krav som att djuren skall vara lätta att tillse, styra utfodringen och produktionen, det ska vara lätt att väga grisarna och skicka dem till slakt, det skall vara arbetseffektivt. På byggnaden ställs dessutom krav på att den skall vara enkel, oisolerad och självventilerad. Dessutom finns sedvanliga lönsamhetskrav. Det finns alltså en rad olika möjligheter att utforma byggnaden.

Disputation 11/5-07: Bacillus cereus in the Housing Environment of Dairy Cows. Contamination Routes, Effect of Teat-cleaning and Measures to Improve Hygiene in the Cubicles and Alleys
Doktorand Madeleine Magnusson, LANTBRUKETS BYGGNADSTEKNIK (JBT)

Mjölkens hållbarhet kan påverkas av stallets hygien!
Den 11/5-07 försvarade agronom Madeleine Magnusson sin avhandling med titeln: Bacillus cereus in the Housing Environment of Dairy Cows. Huvudämnet för avhandlingen är förekomsten av Bacillus cereus sporer i stallmiljön. Sporerna överlever pastörisering som man gör med vanlig mjölk. Om tillräckligt mycket sporer finns i mjölken försämras mjölkens hållbarhet.

Skydd bakom ko som äter kraftfoder ger lugnare koflock…
Kraftfoderautomater med grind som skydd bakom den ätande kon gav en lugnare situation, inte bara för den ko som äter som slapp bli utkörd utan även i kraftfoderautomatens närhet minskade antalet konfrontationer mellan korna.

Alnarps Mjölkdag anordnades den 7:e februari 2007.

Den 11 januari 2007 anordnades Alnarps Grisdag.

Den 6 december 2006 anordnades seminarium på temat Nollvision mot dödsolyckor i lantbruket.

22 – 23 november 2006 var årets Byggkonferens på SLU i Alnarp

ELMIA 18 - 21 oktober 2006

Alnarpsprofessor fick pris på internationell kongress
Vid XVI CIGR World Congress i Bonn september i år fick professor Krister Sällvik vid SLU-Alnarp motta MERIT Award.
Prisutdelningen skedde i det prestigefyllda före detta Bundestaghaus beläget vid stranden av Rhen. CIGR* är en världsomspännande organisation inom lantbruksteknologi som anordnar kongress vart 4:e år.

Många embryon från de sista Alnarpskorna
Det blev 65 förstklassiga embryon uttagna av ur de sista 14 Alnarpskorna enligt veterinär Pierre Nordmark.

Djurskyddsbestämmelser kostar i svinproduktionen!
De svenska djurskyddsreglerna (som börjar gälla den 15 oktober 2006) medför en merkostnad av 40 öre per kg slaktkropp jämfört med om grisarna fötts upp i en anläggning uppförd enligt EU-regler. Detta visas i en färsk rapport från JBT. I jämförelsen togs inte bara hänsyn till extra kostnader för t ex arbete, inhysning och halm, utan även till extra intäkter i form av bra produktion och hälsa. Skillnaden på 40 öre per kg slaktkropp är dock betydligt lägre än vad många andra undersökningar har visat där skillnaden varit mellan 1 kr och 1,80 kr.

Optimal djuromsorg vid transport av kycklingar
Under transport kan djur utsättas för en rad påfrestningar som under vissa omständigheter kan leda till ökad dödlighet. JBT (Krister Sällvik) driver tillsammans med Svensk Fågel (veterinär Johan Lindblad) ett vetenskapligt projekt med finansiering från Djurskyddsmyndigheten.
I projektet som fått namnet Chicktrans är målsättningen att kartlägga det termiska klimatet, dvs. temperatur , luftfuktighet och luftrörelser, under transporten från uppfödare till slakteri för slaktkyckling. Avsikten är att ge förslag på optimal utformning och skötsel av ventilationen i bilarna och bästa rutiner i stallet vid lastning. Kartläggningen skall göras under två olika årstider - sommar respektive vinter. Tre olika typer av bilar skall undersökas: 1) mekaniskt ventilerade bilar, 2) naturligt ventilerade bilar och 3) sk kapellbilar.

Den 10 maj 2006 anordnades inspirationsdag för lammproducenter

Nötkreatur i ranchdrift har det bra!
Nötkreatur som lever utomhus i ranchdrift har det bättre än djur som hålls i ligghallar. Tillräckligt med foder är en av förutsättningarna för att djuren inte ska frysa under vintern. Det visade tre forskare vid SLU i Alnarp vid ett seminarium.
Nötkreatur i ranchdrift som inte har ligghallar fryser inte! De har det t o m bättre än om de skulle ha ligghallar! Djuren har en rad olika strategier att klara sig mot kyla under vintern, om de äter tillräckligt med foder. De har även en bra värmeisolerande päls och de beter sig smart och undviker att förlora kroppsvärme.

Den 8 maj 2006 anordnades seminariet "När fryser nötkreatur?"

NÄR FRYSER NÖTKREATUR?
På förekommen anledning avhålls ett seminarium med mål att ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar kallt klimat.
Seminariet anordnas av institutionen för Jordbrukets Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp, i samarbete med Partnerskap Alnarp måndagen den 8 maj kl. 13.00 i nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp.

HUR ÄR KLIMATET I OLIKA VÄDERSKYDD FÖR KÖTTDJUR?
Nystartat projekt om klimat för utegångsdjur
I svensk nötköttproduktion är ofta byggnadskostnaden orimligt hög. För köttproduktionens överlevnad behövs inhysningsformer med låga byggnadskostnader. Enkla uppfödningsformer med övervintring utomhus med någon form av väderskydd är därför intressanta. Frågan är hur enkla kan väderskydd vara och hur skall de utformas för att köttdjur skall ha godtagbar termisk närmiljö?

NY PUBLIKATION
Stallar för lösgående mjölkkor byggs av tradition antingen som en isolerad eller en oisolerad byggnad. Ett isolerat stall kostar mer att bygga än ett oisolerat men har färre tekniska problem under kalla vinterdagar. I ett projekt har vi utvärderat och tagit fram underlag för ”frostfria stallar”. Med ”frostfria stallar” menas att byggnadsskalet är delvis isolerat och ventilationen dimensionerad för en stalltemperatur strax över 0ºC under vintern. Detta ger alltså en lägre byggkostnad än ett isolerat stall, samtidigt som det är frostfritt.

NYA SKRIFTER
Golv för bättre välfärd hos mjölkkor
Skriften sammanfattar de senaste rönen kring golv för nötkreatur med bl.a. de erfarenheter som erhållits i Golv laboratoriet på Alnarps Mellangård. Ett bra utformat golv skall ha en rad olika egenskaper och också behålla dessa över tiden. Med nya typer av golv, t ex gummigolv kan djuren få mindre klövskador samtidigt som de kan lättare röra sig och utföra olika beteenden på ett säkrare sätt.

Optimal välfärd och hälsa hos kalvar
Skriften belyser de utmaningar som man möter i stora besättningar där kalven ofta kommer i skymundan. Man kan helt enkelt inte lägga så mycket tid på enskilda kalvar och omsorgen om dessa kan därför åsidosättas. Utmaningen är därför att kunna hålla kalvarna på så sätt att kalvarna får en bra välfärd, möjlighet att utföra ett så naturligt beteende som möjligt och hålla sig friska samtidigt som skötselsystemen är rationella.

SALMONELLA FÅNGADE INTRESSET PÅ ALNARPS MJÖLKDAG 7 FEBRUARI PÅ BOLLERUP
Salmonellautbrottet i mjölkkobesättning på Alnarps Mellangård är fortfarande under utredning. Man har funnit salmonella på en rad olika ställen och det finns egentligen inga riktigt bra förklaringar hur salmonellan kunnat få fäste i besättningen. Den av jordbruksverket förordnade utredningsveterinären Agneta Johnsson gjorde en detaljerad genomgång. Till vardags är dock inte salmonella det stora hotet mot hälsan i nötkreatursbesättningar. Veterinär Marianne Jönsson gjorde en genomgång av några mer vanliga smittor som orsakar problem i besättningarna. Och, betonade hon, det är lantbrukarna som ofta själva orsakar problemen genom att köpa in djur med okänt hälsoläge och att man inte sätter djuren i ”gårdskarantän” i 30 dagar innan djuren får komma in i besättningen. Även folk smittar. Speciellt de som tidigare under dagen varit i närheten av sjuka djur – dvs. veterinärer! Kläd- och skodonsbyte anbefalles. Ställ ut fotbad med Virkon! Öka förståelsen bland grannar och andra som kan komma in i besättningen för att du vill skydda dina djur, uppmanade Marianne Jönsson. De byggnadsmässiga konsekvenserna av ett förbättrat smittskydd gicks igenom av JBT:s Anders Herlin.

Den 7 februari 2006 anordnades Alnarps Mjölkdag, [denna gången på Bollerup].

ALNARPS MJÖLKDAG PÅ BOLLERUP 7 februari 2006
Utmaningar i mjölkproduktionen
Kostsamma smittor kan drabba mjölkgården
Rapporterna om gårdar som drabbas av salmonella hörs allt oftare. Nyligen drabbades några svinbesättningar i Skåne av salmonella, sannolikt p g a smittat foder. Bollerups lantbruksinstitut var en av de drabbade besättningarna. Även mjölkkobesättningar drabbas ibland. Alnarps Mellangård drabbades tidigt i höstas. Här har orsaken till smittoutbrottet ännu kunnat klarläggas eller hur länge besättningen haft smittan. När det i svin- och fjäderfäbesättningar är relativt enkelt att rengöra och sanera stallarna, genom att helt enkelt tömma dem, tvätta och sanera och när stallet bedöms som friskt sätta in nya smittfria djur så är det betydligt svårare i en kontinuerlig process som mjölkproduktionen innebär. Det är mycket kostsamt att sanera för smitta. För vissa smittor som regleras i lag utgår statliga ersättningar till viss del och anslutning till frivilliga smittskyddsprogram berättigar till högre ersättningsnivåer, men de statliga anslagen är begränsade. Det finns andra smittor som inte regleras i lag. Dessa smittor kan orsaka en hel del problem och kostnader för den enskilde producenten. När nu besättningarna växer så blir konsekvenserna och kostnaderna så mycket större. I en stor besättning är det också svårare att bli av med smittor. Det finns all anledning att öka mjölkgårdens smittskydd när nu besättningarna växer.

NÖDVENTILATION I DJURSTALLAR
– nytt projekt till JBT från Djurskyddsmyndigheten
Katastrof när inte ventilationen fungerar…
Med jämna mellanrum uppträder tillbud med ventilationsavbrott i djurstallar. Ibland blir det katastrof med dödlig utgång. Sommaren 2005 dog över 600 grisar vid en anläggning i Skåne. Vid ett ventilationsavbrott i djurstallet stiger luftens temperatur, fuktighet och koldioxidhalt snabbt. Elavbrott är den vanligaste orsaken till avbrott i ventilationen. Andra orsaker kan vara att regleringsutrustningen eller fläktarna inte fungerar. De allvarligaste tillbuden uppträder i kalv-, gris- och fjäderfästallar. Om djuren inte skall ta skada eller dö krävs att åtgärder sätts in snabbt. Enligt djurskyddsföreskrifterna skall det finnas nödventilation i mekaniskt ventilerade djurstallar och en godtagbar plan för hur djurskyddet skall upprätthållas vid elavbrott. Larm skall finnas i mekaniskt ventilerade gris- och fjäderfästallar för övertemperatur, strömavbrott samt fel på larmanordningen.

Den 18 januari 2006 anordnades Alnarps Grisdag.

BYGGA GRISSTALL – PLANERING, DJURSKYDD, HÄLSA OCH KOSTNADER
Alnarps Grisdag 18 januari 2006
Årets grisdag tar avstamp i hur viktigt det är att planera stallet på ett bra sätt. Det är både djurvänligt, kostnads- och arbetseffektivt att planera byggnader och djurflöde för optimal djurhälsa och funktion. När man väl byggt blir det betydligt dyrare att ändra, om det ens är möjligt att få ett optimalt djurflöde och djurhälsa. Från Danmark kommer Bjarne K. Pedersen, Danish Farm Design, och tala om hur man i andra länder planerar av grisproduktionen – så att vi kan bli minst lika effektiva. Vi kommer även att få ta del av svenska erfarenheter.

SYSTEMLÖSNINGAR FÖR EFFEKTIV LAMMPRODUKTION
Intresset för lamm ökar. Många gårdar med lammproduktion ökar sin besättning och många nya gårdar är intresserade av att starta lammproduktion. Lamm kan ge väsentliga bidrag till inkomster och sysselsättning. Men det behövs mer kunskap om hur de bästa systemlösningarna ser ut för olika produktionssystem. Till exempel är det viktigt att nya stallar ger en bra arbets- och djurmiljö och att foder- och djurhantering kan utföras på ett rationellt sätt. I ett projekt på JBT är ambitionen är att få fram vilka lösningar och byggnader för lammproduktion som är de bästa ur olika synvinklar.

Forskare diskuterar hur man kan förbättra för djuren under transport på ett Internationellt Seminarium
”Transport and handling of animals – a Nordic Challenge"
Djurtransporter är en av de stora frågorna som berör både konsumenter, industri och EU och regeringar. Transporterna av djur är ett första led i livsmedelsdistributionen. Djur är levande och kännande varelser och det måste därför finnas begränsningar för vad vi utsätter dem för men frågorna är komplexa. På EU nivå finns nu förordning som börjar gälla i alla EU-länder 5 januari 2007 för att reglera hur vi får transportera djur.

Den 18 november 2005: Ljus till frigående värphöns  -> läs mer

Den 11 november 2005 avhölls ett framtidsseminarium på Alnarp -> läs mer

Den 5-6 oktober presenterade Vattengruppen: The value of water in the landscape and society: an integrative and multifunctional approach  -> läs mer

Den 23-25 september var det EM&SM i plöjning på Alnarp -> läs mer

DJURTRANSPORTER BELYSES I WORKSHOP OM DJURTRANSPORTER I SAMBAND MED EAAP 2005 I UPPSALA
Transport av djur – en politiskt het fråga
Omsorg om djur i samband med lastning och transport inom och mellan länder har diskuterats och debatterats häftigt under många år, speciellt i Europa. Flera EU-finansierade forskningsprojekt har genomförts för att förbättra kunskaperna hur djur reagerar vid lastning och transport.
Den nya EU förordningen ”Skydd av djur under transport och tillhörande hantering” träder i kraft from 5 januari 2007.
I samband med den stor EAAP konferensen (European Association for Animal Production) som hålls i Uppsala 5- 8 juni hålls en workshop om djurtransporter 4 juni på SLU Ultuna.

HANDBOK FÖR HÅLLNING AV EKOGRISAR
Ny handbok i hur man inhyser ekologiska slaktgrisar!
Uppfödning av s.k. ekogrisar kan ske på en rad olika sätt. Grundkraven i ekogrisproduktionen går ut på att grisarna skall ha tillgång till stora boxytor, en yta utomhus och ekologiskt odlat foder. När det gäller att lösa inhysningen så finns det en rad olika lösningar. Även ekogrisproducenter har behov att satsa på en teknik som leder till en effektiv produktion med hänsyn till arbetsförbrukning, produktionsresultat, inhysningskostnader och god djurvälfärd. Dessutom skall lösningarna leda till låg miljöbelastning och bra arbetsmiljö.

SAMMA RUTIN SOM FÖRRA ÅRET: BETESSLÄPP FÖR MJÖLKKORNA PÅ ALNARP
Sol, vår och bete – även för mjölkkorna
Mjölkkorna på Alnarps Mellangård släpptes ut på bete den 10 maj kl 9. Den stora Alnarpsbesättningen på 180 kor klarar detta med god planering och bra vägar till betena.
För besättningens äldsta ko, 2794 Betula, 10 år, är årets bete ett välkommet inslag i vardagen. Kor är ju jämförelsevis väldeliga vanedjur. Så förväntningarna att få komma ut och beta ingår i den årliga rutinen när sol, värme och fågelkvitter signalerar att våren är här!

KORNAS VÄN - BIRGIT FRANK
Efter 38 år på Alnarp tar nu Birgit Frank farväl till korna på Alnarp.

NÄR HÖNS FÅR VÄLJA LJUS – RÖTT LJUS FÖREDRAS VID VÄRPNING
Djurskyddslagen kräver sen 1994 att det skall finnas naturligt ljus i värphönsstallar. Innan dess byggdes stallarna uteslutande utan fönster. Anledningen var att man med starkt dagsljus befarade kannibalism, fjäderplockning och okontrollerbara anhopningar av djur. Styrningen av produktionen ansågs försvåras av dagsljus.

DIMMA GER MINDRE DAMM OCH BÄTTRE KLIMAT TILL HÖNSEN
I de nya inhysningssystemen för höns där hönsen hålls fria på golv och inte i bur uppstår ofta problem med att luften blir dammig och att det luktar mycket ammoniak. Det är varken bra för djuren eller människorna som arbetar stallarna. Forskare vid JBT har undersökt hur man kan minska på dessa problem.

Den 14 februari 2005 anordnades Alnarps Mjölkdag

Den 9 -12 februari 2005 var JBT med på  MILA 2005

Den 4 februari 2005 disputerade Huibert Oostra med avhandlingen "Technical and management tools in dairy production".

Moderna kor mjölkar sig själv
Agronom Huibert Oostra, jordbrukets biosystem och teknik vid SLU i Alnarp, har i olika projekt studerat hur man i stallar med robotmjölkning får korna att gå och mjölka sig frivilligt och regelbundet.
Ett sätt att lära korna att mjölka sig själv är att ofta ge dem färskt foder (saftigt ensilage av gräs och klöver), korna är nämligen mycket mer intresserade av att äta än att mjölka sig. Genom att utfodra var fjärde timme (istället för bara två gånger per dag) behöver de inte köa så länge framför mjölkningsroboten och den s k kotrafiken (kornas rörelse mellan liggplatser, foderbord och mjölkningsrobot) flyter mycket bra.

The Biofibre.net and STFI-Packforsk AB invites You to the Nordic Biofibre Conference 2004 in the conference hall at STFI-Packforsk, Drottning Kristinas väg 61, Stockholm, Sweden on January 12th, 2005. You find the program at www.biofibreconference.net .

Den 12 januari 2005 anordnades Alnarps Grisdag

Sven Nimmermark  disputerade 10 december 2004 på avhandlingen ¨Odour Impact- Odour release, dispersion and influence on human well- being with specific focus on animal production¨.

Lukter i omgivningen – lust eller obehag?
Dålig lukt är den vanligaste orsaken till klagomål på omgivningsmiljön. Upplevelsen av dålig lukt i omgivningen kan påverka vårt välbefinnande och orsaka starka känslor. Civilingenjör Sven Nimmermark har i sin avhandling studerat hur lukter påverkar oss.
Ämnen som ger upphov till oangenäm lukt kan komma från industrier, som t ex pappersbruk, eller reningsverk och sophanteringsanläggningar. Anläggningar för kor, grisar och höns ger också upphov till lukt som ibland kan vara störande för omgivningen. Dessa anläggningar är dock många och spridda i landskapet och de avger luktande ämnen mer diffust till omgivningen än vad industrier med punktutsläpp gör.

29 November – 01 December 2004: Nordic Meeting on Agricultural Occupational Health, NMAOH 2004

18 – 20 November 2004: Horse management - premises and landscape

Utformning av kulvertgaller i lösdriftsstall med hela golv för mjölkkor
Från JBT rapporteras om en innovation som avser bortförsel av gödsel från gångar i lösdriftsstall med hela golv.'

Industrihampa skördad på Alnarp
I veck 46 genomfördes skörden av årets hampagröda på Alnarps försöksfält vid Lönnstorp utanför Alnarp.

Hästen roll i den moderna landsbygden belyses på nordiskt seminarium
Hästens betydelse på den moderna landsbygden belyses i ett seminarium i regi av Nordiska Jordbruksforskares förening, och hålls på Alnarp 18 - 20 november. Inledningsdagen kommer inbjudna talare från Finland, Danmark, Island, Sverige och England.....

5 Oktober 2004: Byggnadsutveckling inom Irlands jordbruk. Föreläsare är Christopher Robson, Irlands Jordbruksdepartement.

Onsdag 23/6 kl. 13.00-ca 16.00 : Seminarium om beredning av fiber från industrihampa och spånadslin

Lördagen 15/5 besökte 104 diplomater som representerar 52 olika länder i Sverige SLU och Alnarps Mellangård.

Den 21/4-2004 avhölls seminarium: Hästhållning som motor för landsbygdsutveckling - frågor samt möjligheter.

Den 25:e februari redovisade  en gäststudent från Holland sitt examensarbete utfört på JBT.

Den 13 januari 2004 anordnades Temadag Svin.

Den 12:e november 2003 var Nordic Biofibre Conference

Den 5:e november 2003 var Industrihampa – Odling och Marknad

Den 22-25 oktober 2003 fanns JBT på ELMIA lantbruk

Den 13 februari 2003 var det Lantmästardagen.

Den 6 februari anordnades Alnarps mjölkdag.

Den 6 september 2002 invigdes golvlabbet på Alnarps Mellangård

Den 29 januari 2002 anordnades "Alnarps valldag."

Den 17-20 oktober 2001 fanns JBT på ELMIA lantbruk

Den 10-11 oktober 2001 avhölls konferens om jordbrukets byggnads- och miljöfrågor.

Den 15 -18 februari 2001 var JBT med på  MILA 2001

Den 1:a februari 2001 anordnades "Alnarps mjölkdag"

Den 11:e januari 2001 anordnades "Temadag Svin"

Den 30:e augusti 2001 anordnades symposiet Hampa - Nu